Näe, väl?
Och inte är det så noga med alla de där satans trådarna?
Hoppas jag.
Annars får jag bli poet istället.
För i dikter kan man skriva lite hur som helst, det har jag allt märkt.
Det behöver inte vara så himla organiserat och genomtänkt. Man kan slänga ut gåtfulla trådar lite hipp som happ och överlåta åt läsaren att rådda med dem.
Jag tror inte ens att dikter behöver ha något slut, faktiskt. Jag tror att man kan låta läsaren ta hand om det också. Han/hon kommer uppskatta att få känna sig fram till slutet alldeles på egen hand.
Nu har jag förvisso skrivit sisådär åttio procent av en roman, men om vi säger att det är en lång dikt istället, då är jag klar nu!
21 kommentarer:
Tja... eller varför inte avsluta med en märklig symbolisk dikt som ingen förstår en rad av. Det skulle kunna vara mycket intressant... men jag personligen uppskattar ett riktigt Nilla-slut!
Kram
Mika
Kan du inte starta en ny genre: "make up your own end-books"?
Näää Nilla, så kan vi FAKTISKT INTE ha det. Knyt ihop trådarna och skriv ihop ditt slut. Ge inte upp, du är snart i mål! Heja, heja, heja!
Näe, kör en följetång i det oändliga vetja, bok efter bok = undvik slutet in i det sista utan att någon höjer på ögonbrynen! :)
Hurra, vad roligt, nu är det bara upploppet kvar. Bra jobbat, Nilla!
Början och slut - alltid lika knepigt. Men du kan! Heja, heja.
S L U T
Så slutar alla sagor som barnen gör på mitt jobb. Det funkar alltid.
Intressant det där med slut. Jag ser min egen roman lite som ett avsnitt i en tv-serie. Det enskilda avsnittet med just den handlingen tar slut, men det finns absolut trådar att spinna vidare på i uppföljaren... Ganska rejäla trådar, nästan rep... :)
Men trådar är väl till för att kastas? Och så tar du upp en eller flera i nästföljande bok! Nu är vi ju inställda på en beige roman, då kan vi ju inte läsa dikter. Det går bara inte! ;). Vad sägs om ... "snipp, snapp, slut"? Eller det är för abrupt?
Heja Nilla!
Njaee, men alltså. Jag har läst (joodå) flera böcker som slutat med ett "jaha, och sen då"... så om din beiga gör detsamma är det ju upp till läsaren att bestämma slutet?
När jag jobbade i skolan, gymnasiet, läste eleverna flera böcker där de själva fick skriva slutet. Det var bra, det blev många avslut på romaner. Såna avslut som vi vuxna läsare aldrig
tänkt på.
Så, snacka med dina elever, fråga dem helt allmänt, utan att du avslöjar din beiga, hur de tänker sig ett slut...
Jag våndades väldigt över slutet på min pigroman (eller chick-lit-roman med manlig huvudperson=ladlit?). Ett tag funderade jag på att skicka ut samtliga personer i en ranglig båt på Indiska Oceanen och så kunde man väl gissa sig till hur det skulle gå. Men så tog duktighetsgenerna över och det blev ett slut à la Christie: alla samlas om inte i biblioteket, utan på terrassen och knutarna knyts upp och trådarna ihop. Men tro inte att folk är nöjda för det! Borde han inte ha fått ihop det med X i stället, har jag fått höra från mer än en läsare. Suck. Men spännande trots allt och kul att du är på upploppet nu!
Om du tänker skriva en uppföljare ganska snart efter den beiga så behöver den inte ha något slut. Om du tänker skriva en uppföljare så tänker jag vänta och köpa bägge böckerna samtidigt för jag tycker inte om att gå och vänta på slutet.
Jag funderar på att avsluta min tredje vuxenroman med meningen: "Och så fortsätter det i det oändliga." Alternativt att skriva "Sedan händer det en gång till. Och en gång till. Och en gång till." Och fejda (sudda ut mer och mer) de sista bokstäverna.
Revolutionerande!?
Nja... ett litet ihopknytande får du nog allt försöka kämpa fram, blir så förbenat frustrerad när jag läser saker och jag inte får reda på hur det går.
För jag förutsätter att jag någon gång ska få läsa din beiga bok :)
Men 80% är ju alldeles strålande, du grejar absolut de 20 sista också.
Vi väntar så tålmodigt så....eller inte ;)
Vill läsa nu...nu...NU!
Du skulle våga skriva en roman utan slut.
Den norska deckarförfattaren, vad hon nu heter fick mig att ringa upp bokförlaget och klaga på talboken för sista skivan var inte levererad. Fick alltså inte reda på vem mördaren var! Dom svarade att boken slutar så! En deckare utan upplösning, vad fan är det? Totalt värdelöst!
Så har du tagit fan i båten så.....är du så vänlig och skriver färdigt!
Inte ge upp nu när du har målet i sikte. En sista kraftansträngning är allt som behövs! Hejja på!!
Slut är svåra, av fler anledningar. Men tänk så bra det kommer att kännas när du är i mål! Känslan! :D
Låt boken börja med "Det var en mörk och stormig natt..." och sluta med att Solbritt vaknar och alltihop var en dröm.
Se där, ett succékoncept som jag bara skänker bort på mitt allra generösaste vis.
80 % alltså? Jag är imponerad så jag nästan dör.
Äh, håll ut! Det kommer bli gôr-bra! Jag måste se till att lägga på ett kol med mitt skrivande så att vi kan pricka in samma bokmässa.
80% klar! Håller andan av spänning! Ja, jag blir faktiskt lite pirrig mellangärdet!
Men inget "läsarnas eget avslut" tack. Verkar lite fegt faktiskt.
P.S du har väl gjort en notering om min beställning?
Mika: Om jag känner mig själv rätt kommer det bli ett Nilla-slut. Vad det innebär vet jag dock inte än.
Marina: Det låter på vissa som kommenterar här som om de blir förbannade då...=/
Tvillingen: Att ge upp är ju inte riktigt jag. Tyvärr, måste man nog ibland säga. Dock inte i det här fallet.
Duktiga tjejen: Jag blir lite matt av tanken att berättelsen aldrig ska ta slut, men kanske blir det så. Vem vet.
Åsa: Jo, det är bara upploppet kvar. Men sedan kommer redigeringen och det känns som att det kommer bli ett digert jobb.
Magica: Jo, ja. Hoppas jag.
Mocka: Eller The End.
Joanna: Har du påbörjat uppföljare?
Cina: Det där med att ta vissa trådar med in i en uppföljare har jag liksom inte tänkt på, men kanske det?
Smål: Ja, de skulle jag kanske fråga...
Karin: Skicka ut dem i en båt på Indiska Oceanen låter onekligen nytt. Här blir det något annat, jag har en vag bild av det. Ska bli VÄLDIGT spännande att se hur det i slutänden blir.
Knaster: Du kan vara lugn, jag kommer avsluta den här ordentligt.
Hanna: Fejda låter nytt och fräscht! Haha.
Zelda: Jag börjar ju närma mig slutet nu! Hejåhå. Och ihopknytning blir det.
Renée: Haha, stackars förlaget! Om jag ger ut min bok på egen hand skaffar jag nog hemligt nummer. =)
Katarina: GISSA om jag längtar efter den känslan! Ack, ja.
Tjockisen: Men fatta, att du är imponerad av MIG! *svimmar*
Sos: SKYNDA SKYNDA SKYNDA! Ska vi säga 2013?
Titti: Jag har absolut inte gjort några noteringar om några beställningar. Har ju ingen bok att sälja än! Men sen, så ska jag notera dig.
Skicka en kommentar