Att lusten att blogga pockar på. Och vem är då jag att säga nej? När livets övervåning säger sitt kan man inte annat än följa med. Så är det i alla fall för mig, jag vet inte hur det är för er.
Jag har flyttat in i min lägenhet nu. Eller, egentligen var det tre månader sedan, men det skulle man inte kunna tro. Igår köpte jag ett soffbord, i alla fall, så nu har jag ett sådant. Jag köpte det på Myrorna för etthundrafemtio kronor och sedan tog jag hem det på pakethållaren. Det är helt sant. Halvvägs hem började det regna och åska och i en sväng ramlade bordet av cykeln. Den smällen skulle ni ha hört, det gjorde alla i husen runtomkring. Det är ett mörkbrunt tungt bord, massivt trä rakt igenom. Ena sidan skrapades upp så idag har jag köpt sandpapper. Mörkbrun oljebaserad träbets hade jag redan. Det kommer bli skitsnyggt när jag väl är klar med det. Dessutom har det ju nu en intressant historia, det är därför jag tycker att det är bra att jag tappade det där i åskan och regnet.
Jag har börjat dejta också, men det berättar jag om någon annan dag.