Det bästa med mig

Det bästa med mig är att jag aldrig förlägger saker. 

Tack vare det vet jag alltid var jag har allt när jag behöver det.

Till skillnad från såna som till exempel inte vet var de lagt sin migräntablett och panikar över att deras hund kan ha fått i sig den. Jobbigt! Vem vet vad en migräntablett i en hund kan åstadkomma.

Jag tycker också lite synd om alla som inte hittar jobbnycklarna när de kommer till jobbet. De får stå där och vänta tills någon dyker upp som kan släppa in dem. Sedan får de gå till vaktmästaren och låna extranycklar. Igen. 

Om de dessutom på regelbunden basis förlägger både det ena och det andra här och där i klassrummet och får irra runt, runt och leta medan eleverna följer dem med bekymrade blickar ...

Borde de inte sluta jobba då?

Det var länge sedan sist

Det är inte konstigt att det blir långt mellan inläggen på den här bloggen, för jag jobbar alldeles för mycket.

Där har ni anledningen. 

Men nu sitter jag här och plitar. Och det går trögt. Det är svårt att skriva ett inlägg när man inte gjort det på länge. Ska man sammanfatta alla dagar som gått, eller bara uppehålla sig vid någon liten grej? 

Jag föredrar i regel små grejer. Jag har inte den uthållighet som krävs för stora och omfattande ditos. 

Den lilla grej som ligger närmast till hands att rapportera om är min kindtand som gick sönder i fredags eftermiddag. Jag satt i bilen på väg hem, åt choklad, lakrits och nötter, så som man gör när man lämnar jobbet på fredagar, och plötsligt lossnade en bit av kindtanden i fråga. Ca en åttondel. Väl hemma ringde jag akutnumret till tandvården, men eftersom jag inte hade ont fick jag inte någon tid förrän måndag kl.07.20. Imorgon bitti, alltså. Hela helgen har jag därmed gått med en trasig tand vars sylvassa kant skapar ett allt ömmare skavsår på sidan av min tunga. Vågar inte äta något hårt och kan inte prata rent.

Det var dagens 'lilla grej'.