Förra veckan var det föräldramöte i min yngsta dotters klass och jag gick inte på det.
Ja, det var ju inte så fint, men vänta bara.
Dagen efter fick jag, och ett antal andra föräldrar som varit frånvarande på mötet, ett mail från en mamma i klassen. Noggrannt redogjorde hon för vad som sagts på mötet och avslutningsvis passade hon på att påpeka att det var synd att vissa föräldrar inte var där eftersom ju även 15-åringar faktiskt behöver engagerade föräldrar.
Är det inte så att man blir tårögd?
Inte nog med att hon uppfostrar sina egna barn, hon tar sig även tid att uppfostra andra barns föräldrar!
Vad skulle vi göra utan dessa superengagerade mammor, det är min milda undran idag.
Givetvis känner jag att jag behöver gengälda hennes aktiva intresse av mitt föräldraskap.
Ska jag kanske skicka en brevbomb?
Nej, vad skriver jag!?
Brevbomb, var fick jag det ifrån?
Jag menade förstås brevduva!
En brevduva med en bomb.
Men, hjälp, vad fel det blir! Var kom bomben ifrån???
Jag menade: med en blomknopp.
En brevduva med en blomknopp.
Som tack för det fina försöket till uppfostran av mig.
Men, eftersom man kan misstänka att hon är en aning understimulerad, kanske har lite för lite att göra, så kanske en scrapbookingkurs vore bättre?
Eller ett medlemsskap i stans folkdansgille?
Nej, vid närmare eftertanke, folkdansarna har ju inte gjort något ont.
Och man kan väl inte utsätta scrapbookare för vad som helst heller.
Det får nog bli en brevbomb.
Men! Vad säger jag?! Igen!
En blomknopp menade jag förstås!
En vit duva med en blomknopp virad runt benet!!!
Pang bom imorgon bitti.
Pang bom?!?
Jag menar: På en gång imorgon bitti.
På en gång!
P.Å. E.N. G.Å.N.G.
Duva med blomknopp.
Duva med blomknopp.
Duva med blomknopp.
onsdag 31 mars 2010
tisdag 30 mars 2010
Påskplan
Nu är det slut på den tid i livet då påsken innebar att gömma påskägg till barnen. *snyft*
Men, det är nu maken kommer till användning.
Och vissa fördelar finns;
han delar med sig mer generöst av sitt godis än mina barn gör (som lärt sig att hålla hårt i godsakerna när mamma är i närheten).
Åka och köpa godiset.
Lägga godiset i ägget och äta upp det som inte fick plats.
Fundera ut ett listigt gömställe.
Gömma ägget på gömstället, knyta fast ett snöre runt det och dra snöret till makens sida av sängen så att det inte blir så svårt för honom att hitta det.
Som ni ser har jag jobb hela veckan.
Men, det är nu maken kommer till användning.
Och vissa fördelar finns;
han delar med sig mer generöst av sitt godis än mina barn gör (som lärt sig att hålla hårt i godsakerna när mamma är i närheten).
Påskplanen:
Fundera ut vad som ska vara i makens påskägg.Åka och köpa godiset.
Lägga godiset i ägget och äta upp det som inte fick plats.
Fundera ut ett listigt gömställe.
Gömma ägget på gömstället, knyta fast ett snöre runt det och dra snöret till makens sida av sängen så att det inte blir så svårt för honom att hitta det.
Som ni ser har jag jobb hela veckan.
måndag 29 mars 2010
Glimtar ur en måndagkväll
* Kom 20.03 på att jag glömt bort en hyrfilm som skulle vara tillbaka 20.00
* Ringde till dottern och skällde på henne enligt devisen Anfall är bästa försvar
* Cyklade som en galning (my speciality) till macken och lämnade in filmen 20.15
* Slapp betala för ett dygn till och köpte godis för de intjänade 55 kronorna
* Ringde till dottern och var en snäll mamma
En kväll i Nilla-style.
* Ringde till dottern och skällde på henne enligt devisen Anfall är bästa försvar
* Cyklade som en galning (my speciality) till macken och lämnade in filmen 20.15
* Slapp betala för ett dygn till och köpte godis för de intjänade 55 kronorna
* Ringde till dottern och var en snäll mamma
En kväll i Nilla-style.
Nyvaken
Har nyss vaknat upp från en tre timmar lång tupplur.
Är det påsklov så är det.
Drömde att jag kunde flyga som en fågel.
En stor baktung fågel som bara kommer upp på ca tre meters flyghöjd.
Jag drömmer den här drömmen då och då och varje gång blir jag lika förvånad när jag lyfter och håller mig flygande av att flaxa med armarna. Jag tar mig fram, inte snabbt och graciöst som en svala, men långsamt och stadigt som en lågtflygande gås eller pelikan.
Det måste betyda något bra.
Är det påsklov så är det.
Drömde att jag kunde flyga som en fågel.
En stor baktung fågel som bara kommer upp på ca tre meters flyghöjd.
Jag drömmer den här drömmen då och då och varje gång blir jag lika förvånad när jag lyfter och håller mig flygande av att flaxa med armarna. Jag tar mig fram, inte snabbt och graciöst som en svala, men långsamt och stadigt som en lågtflygande gås eller pelikan.
Det måste betyda något bra.
söndag 28 mars 2010
Glimtar ur min dag
Glimtar som kommer läsas fram- och baklänges av forskare med lupp när jag är död och får mängder av prestigefyllda postuma bloggpriser.
Ja, då kör vi:
* Ställde om klockan från 7.45 till 8.45
* Blev förbannad och skrev ett blogginlägg
* Kletade in håret i mousse för att slippa tvätta det
* Satte på mig mössa och gick ut med hund 1
* Köpte treo på en mack och fick ett halvt rör till priset av ett
* Jympade och fick ont i höger knä
* Provade nytt roligt recept på vindolmar och brände dem
* Haltade runt kvarteret med hund 2
Missa inte morgondagens glimtar för de kanske blir ännu intressantare.
Ja, då kör vi:
* Ställde om klockan från 7.45 till 8.45
* Blev förbannad och skrev ett blogginlägg
* Kletade in håret i mousse för att slippa tvätta det
* Satte på mig mössa och gick ut med hund 1
* Köpte treo på en mack och fick ett halvt rör till priset av ett
* Jympade och fick ont i höger knä
* Provade nytt roligt recept på vindolmar och brände dem
* Haltade runt kvarteret med hund 2
Missa inte morgondagens glimtar för de kanske blir ännu intressantare.
Etiketter:
Om att blogga,
Tillvarons jävlighet
Dokumentförstöraren nästa
”Ansvarstagande”
”Självinsikt, självkänsla och sunt självförtroende”
”God social förmåga”
Vackra ord som står att läsa på väggen intill entrén i Bjästaskolan där en 14-årig flicka våldtogs och sedan sveks av en hel vuxenvärld. (Se Karin Ahlborgs krönika i Aftonbladet.)
Orden känns igen på i stort sett alla skolor i Sverige idag.
Sitter de inte uppsatta på en vägg så finns de i någon pärm på en hylla.
De kallas för värdegrunden, de där fantastiska orden som vaggar in personalen i en falsk trygghet; nu har man iallafall gjort något. Fast man inte har det.
Av egen erfarenhet vågar jag påstå att man på alla rikets skolor suttit många långa timmar i konferenser de senaste åren för att hitta de perfekta formuleringarna. De som ska förmedlas till eleverna och därmed göra dem till de goda fina uppväxande människor som man har en drömföreställning om. De som inte mobbar, de som inte kallar varandra för hora, de som inte sprider falska nedsättande rykten bakom ryggen på andra, de som har civilkurage nog att stå upp för sina medmänniskor.
Hur naivt är inte det? Hur kan vi tro att barnen ska ta det ansvar vi inte själva tar? Hur fräckt är det inte av oss att lägga över ansvaret på det uppväxande släktet när vi själva blundar? Ja, jag skriver "vi" här av den enkla anledningen att varianter av det som hänt på Bjästaskolan händer i alla delar av vårt land dagligen, och vi har alla ett ansvar.
Barn gör som vi gör, och inte som vi säger. Att inse det är enda vägen framåt.
Men idag är jag pessimistisk.
”Självinsikt, självkänsla och sunt självförtroende”
”God social förmåga”
Vackra ord som står att läsa på väggen intill entrén i Bjästaskolan där en 14-årig flicka våldtogs och sedan sveks av en hel vuxenvärld. (Se Karin Ahlborgs krönika i Aftonbladet.)
Orden känns igen på i stort sett alla skolor i Sverige idag.
Sitter de inte uppsatta på en vägg så finns de i någon pärm på en hylla.
De kallas för värdegrunden, de där fantastiska orden som vaggar in personalen i en falsk trygghet; nu har man iallafall gjort något. Fast man inte har det.
Av egen erfarenhet vågar jag påstå att man på alla rikets skolor suttit många långa timmar i konferenser de senaste åren för att hitta de perfekta formuleringarna. De som ska förmedlas till eleverna och därmed göra dem till de goda fina uppväxande människor som man har en drömföreställning om. De som inte mobbar, de som inte kallar varandra för hora, de som inte sprider falska nedsättande rykten bakom ryggen på andra, de som har civilkurage nog att stå upp för sina medmänniskor.
Hur naivt är inte det? Hur kan vi tro att barnen ska ta det ansvar vi inte själva tar? Hur fräckt är det inte av oss att lägga över ansvaret på det uppväxande släktet när vi själva blundar? Ja, jag skriver "vi" här av den enkla anledningen att varianter av det som hänt på Bjästaskolan händer i alla delar av vårt land dagligen, och vi har alla ett ansvar.
Barn gör som vi gör, och inte som vi säger. Att inse det är enda vägen framåt.
Men idag är jag pessimistisk.
torsdag 25 mars 2010
Bra frågor att ha
- Är du sur på mig? frågade jag idag en kollega när jag mötte henne i trappan.
Bara sådär. Helt oplanerat, det bara poppade ur mig.
Jag har känt ett tag att det funnits grus i maskineriet från hennes sida, utan att göra något åt det. Eller, jo, jag har gjort något; jag har undvikit henne eftersom jag är lite rädd för arga kollegor.
- Öh, nej, inte direkt...men...*Tony Irving; släng dig i väggen*... bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla.
- Jaha, sa jag. Sen förklarade jag hur jag såg det.
Efter en stunds prat lämnade vi varandra och jag kände hur jag plötsligt var tio kilo lättare och kvittrande glad. Först nu kände jag vad jobbigt det varit med just det här gruset. Och vad energikrävande det är att använda undvikande-av-konflikt-genom-att-gå-runt-problemet-i-en-vid-cirkel-metoden. Utmattande.
Att den där frågan ska behöva sitta så långt inne!
- Är du sur på mig?
- Är det något du är arg på?
- Vad är det?
- Varför hejar du inte?
- Vad är det för fel?
- Vad har du för problem?
- Vad menar du med den där blicken?
- Eres idiota rota?
- Fuck you!
Fler förslag?
Bara sådär. Helt oplanerat, det bara poppade ur mig.
Jag har känt ett tag att det funnits grus i maskineriet från hennes sida, utan att göra något åt det. Eller, jo, jag har gjort något; jag har undvikit henne eftersom jag är lite rädd för arga kollegor.
- Öh, nej, inte direkt...men...*Tony Irving; släng dig i väggen*... bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla.
- Jaha, sa jag. Sen förklarade jag hur jag såg det.
Efter en stunds prat lämnade vi varandra och jag kände hur jag plötsligt var tio kilo lättare och kvittrande glad. Först nu kände jag vad jobbigt det varit med just det här gruset. Och vad energikrävande det är att använda undvikande-av-konflikt-genom-att-gå-runt-problemet-i-en-vid-cirkel-metoden. Utmattande.
Att den där frågan ska behöva sitta så långt inne!
- Är du sur på mig?
- Är det något du är arg på?
- Vad är det?
- Varför hejar du inte?
- Vad är det för fel?
- Vad har du för problem?
- Vad menar du med den där blicken?
- Eres idiota rota?
- Fuck you!
Fler förslag?
Etiketter:
På jobbet,
Tappra försök att organisera tillvaron
onsdag 24 mars 2010
Tack för hjälpen! Känns bra att veta att ni finns om jag tappar bort min dictionary.
Jag fick en rad fina förslag på engelska motsvarigheter till Bättre lyss till den sträng som brast än att aldrig spänna en båge.
Först har vi de som försökte sig på en rak översättning:
(Har en misstanke om att de driver med mig bara för att jag är engelsklärare...*hrmpf* Kan bli fråga om privatlektioner i sommar som straff.)
Knasterfaster sa...
Better lyss to the string that bursted than to never to range an arc???
stort och smått
Better listen to the string that snatch than never tighten your bow.
Gafflan
"Better listen to the string that broke than never fasten a bow"
Sen har vi de som satsade på en friare tolkning:
cat
Our greatest glory consists not in never failing but in rising every time we fall.
All life is an experiment. The more experiments you make the better.
Fiffilura rensar ღ
DODID DONE
Som avslutning en fantastisk översättning av Tjong i medaljongen:
Katarina
Bang in the medallion!
(Känner ni hur det svänger?)
Först har vi de som försökte sig på en rak översättning:
(Har en misstanke om att de driver med mig bara för att jag är engelsklärare...*hrmpf* Kan bli fråga om privatlektioner i sommar som straff.)
Knasterfaster sa...
Better lyss to the string that bursted than to never to range an arc???
stort och smått
Better listen to the string that snatch than never tighten your bow.
Gafflan
"Better listen to the string that broke than never fasten a bow"
Sen har vi de som satsade på en friare tolkning:
cat
Our greatest glory consists not in never failing but in rising every time we fall.
All life is an experiment. The more experiments you make the better.
Fiffilura rensar ღ
DODID DONE
Som avslutning en fantastisk översättning av Tjong i medaljongen:
Katarina
Bang in the medallion!
(Känner ni hur det svänger?)
tisdag 23 mars 2010
I love Christine
Dating in the dark och Cougar town är det sämsta skit jag sett.
Men efter Ct var det Christine, det räddade kvällen.
Tack och lov för Christine!
Hon är precis som jag och ändå så populär.
Men efter Ct var det Christine, det räddade kvällen.
Tack och lov för Christine!
Hon är precis som jag och ändå så populär.
Vem behöver ett liv?
När bara en dotter bor kvar hemma och hon åker på skolresa i fyra dagar så blir det lite tomt.
Nog för att hon så sakteliga har skolat in (ut) mig senaste året genom att vara borta då och då men jag får ändå en känsla av att huset ekar.
Vad gjorde jag hela kvällarna innan jag fick barn?
Hur spenderar man en kväll på egen hand?
20.00 Dating in the dark
21.00 Desperate housewives
22.00 Cougar town
Tack kanal 5 för att ni tänkte på mig.
Nog för att hon så sakteliga har skolat in (ut) mig senaste året genom att vara borta då och då men jag får ändå en känsla av att huset ekar.
Vad gjorde jag hela kvällarna innan jag fick barn?
Hur spenderar man en kväll på egen hand?
20.00 Dating in the dark
21.00 Desperate housewives
22.00 Cougar town
Tack kanal 5 för att ni tänkte på mig.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)