Bennys fjärde blogginlägg

Bruttan är en aning överkänslig, ja. Men hon har fördelar också.

Igår påbörjade hon en plankstreak. En plankstreak betyder att man gör plankan varje dag i oöverskådlig framtid. Inte dåligt för en kvinna i hennes ålder. Det visar att hon har pannben.

Det var första fördelen.

Andra fördelen: Hon är passionerad. Och där kompletterar vi varandra bra, för jag är snarare lagd åt det motsatta hållet. Jag skulle inte säga att jag är apatisk eller likgiltig, men sval. Sansad.

Tredje fördelen: Hon har fast tjänst i kommunen, på ett bibliotek. Det ger stabilitet till vår ekonomi, vilket är bra med tanke på att jag är min egen. 

Men Benny! Var det allt?!

Får man lust att utbrista.

Benny och Britta del 28

Britta: Idag ska jag köra igång en plankstreak. En minutplanka om dagen under oöverskådlig framtid.

Benny: Men oj då! 

Britta: Ja, ett bra tag framöver i alla fall. Jag släpper den kanske om jag blir sjuk. Men inte om det bara är en förkylning. En minut kan man pressa sig även om man är snorig. Bara man inte har över trettioåtta i feber.

Benny: Det låter tufft.

Britta: Det ska vara tufft, det är så man utvecklar ett pannben.

Benny: Ett pannben? Vad ska du med det till? 

Britta: Du, i princip alla skulle behöva ett. Du också. 

Benny: Nja, jag har ju klarat mig bra hittills.

Britta: Lyssna. Det handlar om att bli bättre på vissa viktiga grejer. Som att stå ut med motgångar och hinder, om att bli mer beslutsam, om att aldrig ge upp.

Benny: Jaha?

Britta: Om att orka träna massor, ta tuffa beslut på rak arm och stå stadigt när det blåser! 

Benny: Hoppla.

Britta: Om konsten att inte ge upp. Om driv och jävlar anamma, passion och uthållighet.

Benny: En minutplanka om dagen, sa du?

Britta: Japp. Det är allt som behövs.

Har kört igång min plankstreak idag

                                                               Bevis:

Har börjat packa

Sex flyttkartonger har fyllts. 

Oj, vad bra, då är nog ungefär hälften packat? Va?

NEJ. Jag har precis upptäckt att det inte kommer räcka med tolv kartonger. Inte tjugo heller. Det kommer snarare behövas hundra. Vilket känns helt obegripligt för jag har inte så mycket grejer. Slängde det mesta vid min skilsmässa för tio år sedan. 

När Skåne uttryckt oro över hur allt jag äger ska få plats i vårt hus har jag inte förstått vad han menar. Okej, jag har böcker, men de är inte så många. (Alldeles för få, så jag tänker köpa fler när jag väl är på plats i vårt nya hem.)

I övrigt? Nästan ingenting. Lite handdukar, lakan och kläder. Porslin, glas och kastruller.

Att det kommer gå åt så många flyttkartonger är sålunda ett mysterium. Ett MYSTERIUM.

Benny och Britta del 27

Britta: Har du börjat blogga än?

Benny: Nja, inte direkt ...

Britta: Inte direkt? 

Benny: Lite, kanske.

Britta: Aha? Vad har du skrivit då?

Benny: Några reflektioner bara.

Britta: Om?

Benny: Inget speciellt.

Britta: Har du skrivit något om mig?

Benny: Nej, nej. 

Bennys tredje blogginlägg

Jag råkade kalla Bruttan för Bruttan igår. Sedan dess pratar hon inte med mig. 

Ibland förstår jag henne inte. Hur kan hon reagera så starkt på en sådan liten sak? Hon påstår att det är jag som inte förstår henne, men vad är det att förstå? Jag säger ett ord och det tar hus i helvete. Ibland känns det som att hon vill skapa de här konflikterna, att hon missförstår mig med flit.

Jag sa, försiktigt, att jag tyckte att hon gjorde en höna av en fjäder, men det förvärrade bara situationen. Har man trampat i klaveret så ska man vara tyst, som min far sa. Om man försöker räta upp det hela blir det i regel bara värre.

Hon sa inte ens god natt när hon gick och la sig, och det känns väldigt överdrivet. Som om jag förstörde hela hennes dag med mitt lilla 'Bruttan'. Det var ju inte meningen att hon skulle ta illa upp. Det var bara på skoj. Men skoja ska man inte. Det är förbjudet i det här hushållet.

När hon klev ur sängen imorse gick hon direkt till städskåpet, hon gick inte ens på toa först. Ut med dammsugaren med onödigt mycket buller och bång, sedan dammsög hon i säkert en timme. Barfota och iklädd nattlinne drog hon och slet i vår stackars Electrolux. Den har snart sett sina bästa dagar.

Jag kan bara vänta nu och se vad som händer härnäst. Backa ett steg och ha is i magen tills ovädret gått över.

Önskar bara att jag förstod.

Martyrskap

Skåne: 'Det är bra att du går omkring med datorn i ena handen och borstar tänderna med den andra. Det kallar jag simultanförmåga på hög nivå.'

Skåningar är gärna ironiska. 

Till mitt försvar: När man plötsligt kommer på något viktigt att blogga om kan man inte låta en tandborstning stå i vägen. Det viktiga ämne som aktualiserades imorse är martyrskap. Något som i vår tid är omodernt att utöva, men icke desto mindre intressant. 

Vad innebär det att vara martyrisk? 

Hur har det blivit så omodernt?

Hur många procent av Sveriges befolkning beter sig martyriskt mellan varven?

Vilken är drivkraften till att bete sig martyriskt?

Intressanta frågor som eventuellt kommer få sina svar på den här bloggen någon annan dag.

Dagens lärdom

Det går utmärkt att äta semla när man har migrän. Tur för mig.

Man måste tänka på elräkningen i dessa tider

Idag ska Skåne och jag köpa en kamin till huset vi snart ska bo i. Man behöver kamin nu när elen är så dyr, så det är tur att jag svängt i trädfrågan. Hur skulle det gå om jag var kategorisk motståndare till att träd huggs ner? Då skulle vår elräkning bli alltför dyr.

Till de som tänker pellets: Pellets är gjord av sågspån, spill av mördade träd. Det är lika illa som ved.

Men nu ska vi inte prata om 'mördade' träd, för träd är inte levande varelser och kan sålunda inte bli mördade. Bara nedhuggna med yxa eller motorsåg. 

I dessa tider

I dessa tider måste man inse sina begränsningar och sätta på sig skygglappar, så att man förmår värna om sina närmaste och uppskatta det man har här och nu. 

Därför har jag bestämt mig för att släppa engagemanget för trädens situation. 

Jag kommer ändå inte kunna rädda dem. 

För övrigt kanske de inte ens lider av att vara fast på ett och samma ställe hela livet, och då känner jag ju med dem helt i onödan. Att jag skulle få panik av att sitta fast i jorden betyder inte att de gör det. Jag önskar att fler än jag förstod det.