Halli halla!

Sitter vid receptionens dator pa ett vandrarhem i Uruguay.
Det ar tisdag idag och vi kom till Buenos Aires i lordags vilket kanns helt omojligt eftersom det maste ha gatt minst en vecka med tanke pa allt vi varit med om.

Nar vi kom i lordagsmorse akte vi in till Buenos Aires till det stalle dar aldsta dottern, L, sedan en manad tillbaka bor,pa ett slags studentresidence, som ligger jattefint i en stadsdel som heter Palermo. Efter att ha tranat kindpussar (och gjort bort mig med att stracka fram handen ett par ganger i ren forvirring) pa L´s residencekompisar fran framforallt olika lander i Sydamerika, sa gick vi ut och strosade omkring.

Vi hade en del energi att ta av eftersom vi, trots extremt obekvamt flyg mellan Madrid och Buenos, sovit en hel del. (Helt obegripligt, kan jag saga.)
Ja, sa vi gick omkring och forsokte fatta att vi var i Sydamerika (helt plotsligt), at mat pa en mysig liten restaurang, gick lite i sko-, klad. och vaskaffarer, delvis beroende pa att mina skor, som jag tagit med fran Sverige, fick underkant av L. Nu ar jag stolt agare av ett par Havaianas, dvs sydamerikanska flipflops. Sana gick alla omkring i och da maste ju aven jag ha ett par.

Sasmaningom var det dags for mig och yngsta dottern, E, att aka till hamnen for att ta baten over Rio de la Plata till Uruguay. Vi hade pa forhand tagit reda pa att det skulle ga en bat kl. 19.00 vilket det forstas inte gjorde. Efter lite panik som inte bara berodde pa ovisshet over om vi skulle komma till Uruguay dar min mellandotter, F, satt och vantade pa oss, utan ocksa`pa att jag inte hittade vara pass nar en tjej(som bara pratade spanska) skulle hjalpa oss att fa biljetter till en bat som skulle ga klockan atta. Ingenstans var dom. Passen, alltsa. Jag insag att vi formodligen glomt dom hos L eftersom jag hade tagit upp dom, och en del annat, pa hennes rum och packat om lite sa att allt skulle ligga pa smartare stallen. Jag rev upp halva packningen dar framfor disken i hamnen och funderade febrilt pa var vi skulle spendera natten i Buenos, eftersom man inte kan aka till Uruguay utan sina pass. Da hittade jag dom.

Pa baten over somnade E och jag som sma grisar (eller snarare en liten och en stor) och yrvakna klev vi i land i Uruguay klockan 10 pa kvallen och fick krama var F som vi inte sett sen augusti. Hon sag sa avslappnad och glad ut sa jag forstod direkt att det var sant detta att hon trivs sa bra I Uruguay (dar hon ar utbytesstudent ett ar). En underbar kansla.
Eftersom vi kom sa sent med baten (F hade vantat pa oss i tre timmar) sa fick F prata oss ombord pa en buss som inte egentligen var for sana som oss och jag lyssnade forundrat pa hennes flytande spanska. Hon kunde ingen spanska alls nar hon for fran Sverige i augusti sa detta ar tydligen ett effektivt satt att lara sig ett nytt sprak.

Nar vi kom hem till F´s vardmamma som bor i en liten ort en bit in i landet var klockan runt midnatt och dar vantade vardmamman, mormor och vardbror med hustru med middagen fardig. Det var tur att vi hade sovit pa baten sa vi inte somnade med huvudena pa tallrikarna. Efter middagen, dar konversationen skedde pa en intressant mix av svenska, spanska och engelska, gick vi och la oss.

Dagen darefter vaknade jag halv tva. Lite pinsamt.
Nar vi atit lunch korde brodern och mamman ut oss pa sightseeing i byn med dess omgivningar och darefter till broderns frus foraldrar som bodde (bor fortfarande far man formoda) pa en gard pa landet med grisar, hons, kaniner, gass (som de hade som vaktare!), far (sana som braker) osv. Blev bjudna pa mate vilket ar nationaldrycken i Uruguay. En termos med pip passeras runt och den innehaller ett slags starkt te med hemliga ingredienser...

Igar akte vi vidare till det stalle vid havet dar vi ar nu. L anslot i Montevideo och det var ocksa hon, som jag tidigare skrivit, som fixade boende har i La Paloma. Vi bor pa ett vandrarhem som pa webben beskriver sig som ett "partyhostel". Well, well. Lite party har val ingen 47-aring dott av. Det var halligalli inatt nar jag gick och la mig men jag somnade ovaggad till den uruguayanska rockmusiken kan jag saga.
Igar nar vi kom hit regnade det men nu lyser solen och mina alsklingar sover sott sa jag ska ga ner till havet och se om det ar blatt.

Kram pa er sa lange!